Herbert Blomstedt överlämnar sin enorma boksamling – The Blomstedt Collection

Herbert Blomstedt med en sällsynt bok i samlingen; librettot till operan La Dafne av Ottavio Rinuccini. Det finns bara 18 exemplar av boken i hela världen. Tack vara Herbert Blomstedt finns nu ett av dem i Göteborgs Universitetsbibliotek. Foto Johan Wingborg GU.

Herbert Blomstedt med en sällsynt bok i samlingen; librettot till operan La Dafne av Ottavio Rinuccini. Det finns bara 18 exemplar av boken i hela världen. Tack vara Herbert Blomstedt finns nu ett av dem i Göteborgs Universitetsbibliotek. Foto Johan Wingborg GU.

Den världsberömde dirigenten och hederssymfonikern hos Göteborgs Symfoniker, Herbert Blomstedt, har donerat hela sitt privata bibliotek till Göteborgs universitet. Samlingen har fått namnet ”The Blomstedt Collection”. Den innehåller noter, partitur med dirigentens egna anteckningar, inspelningar, handskrifter, korrespondens, konstböcker och många hyllmeter skön- och facklitteratur. Omfattningen av den generösa donationen är ungefär 500 hyllmeter.

Anders Larsson, bibliotekarie på universitetsbibliotekets handskriftsavdelning, har varit en av de ansvariga för iordningställandet av donationen.


– Herbert Blomstedt är mycket bred i sitt förvärv och resultatet av det är att hans bibliotek är stort och omfångsrikt. Här finns bland mycket annat faksimiltryck av gamla handskrifter, konstböcker, naturböcker, musiktidskrifter och numrerade specialutgåvor. Det är mycket gamla böcker, blandade med det allra senaste. Än har vi inte fått hit hela materialet, vi väntar till exempel på noterna, säger Anders Larsson.

När den är helt på plats kommer samlingen att vara en rik källa för musikforskarna att ösa ur. En viktig del av donationen är de partitur som Herbert Blomstedt har använt.

– Här har han gjort anteckningar, och eftersom han är en av de dirigenter som skapat en förståelse för den klassiska orkesterrepertoaren finns väldigt mycket av hans kunskap i dessa partitur. Man kan gå in i dem och avläsa hur han har tänkt och för en dirigent är det oerhört intressant. Det är grundläggande för interpretationsforskning rörande dirigering, säger Jan Ling, professor emeritus i musikvetenskap och f d rektor vid Göteborgs universitet.

Unika verk
Av vikt är också att samlingen innehåller många unika verk som inte funnits i Sverige tidigare.

Här finns inkunabler (böcker tryckta före 1500), rariteter av olika slag och en samling kompositörsautografer. Det sistnämnda är inte fråga om namnteckningar på papperslappar utan brev från kompositörer, bl.a. Reger och Hindemith, där dessa bland annat skriver om sin musik.

En handskriven bok med noter och texter. På det här uppslaget en psalmtext och noter nedskrivna och signerade av kompositören Johann Nepomuk Hummel, en av Mozarts elever. Foto Kenneth M Linton.

En handskriven bok med noter och texter. På det här uppslaget en psalmtext och noter nedskrivna och signerade av kompositören Johann Nepomuk Hummel, en av Mozarts elever. Foto Kenneth M Linton.

– Varje bok har sin historia, sa Herbert Blomstedt och plockade ut ett tunt band ur en bokhylla. Det var librettot till en opera av Ottavio Rinuccini. Rinuccini skapade tillsammans med kompositören Jacopo Peri åren 1597–1600 de första verk som idag klassificeras som opera. Musiken till librettot har kommit bort. Det första trycket av librettot finns bara i 18 kända exemplar varav Maestro Blomstedt lyckades köpa ett. Nu finns det alltså i Göteborgs universitetsbibliotek, tillgängligt för forskare.

Man överväldigas nästan av samlingens enorma omfång. Ett privatbibliotek med 500 hyllmeter kan vara svårt att föreställa sig. Översätter man det till Billy-bokhyllor av normalbredd 80 cm blir det lättare. En sådan har normalt sex hyllplan. Räknar man med ovansidan blir det sju hyllor d.v.s. 5,6 hyllmeter. För att få plats med The Blomstedt Collection går det åt omkring 90 Billy-bokhyllor!

Så hur fick Herbert Blomstedt plats med alla böckerna hemma?

– Jag hade en liten lägenhet och fick hyra många rum för att få plats med böckerna.

Exakt hur många böcker det rör sig om är inte riktigt klart men en kvalificerad gissning rör sig om tjugofem till trettio tusen volymer. Har Herbert Blomstedt verkligen läst allihopa?

– En del har jag läst mycket ingående, andra har jag bläddrat i mer översiktligt. Man får en viss rutin på att sätta sig in i innehållet.

Stor bredd
Det är inte bara antalet volymer som är imponerande stort, bredden i ämnesval och den bibliofila känslan är slående. Här samsas naturvetenskap med skönlitteratur, musik med barnböcker, pocketböcker med exklusiva specialutgåvor och påkostade faksimiltryck, stora planschverk med små miniatyrböcker.

Den kanske minsta boken i samlingen är en polyglott (bok med samma text på flera språk) med bönen Fader vår på holländska, engelska, franska, engelska (igen!), tyska, spanska och svenska. Boken har 16 sidor och är 5 x 6 millimeter! Foto: Kenneth M Linton.

Den kanske minsta boken i samlingen är en polyglott (bok med samma text på flera språk) med bönen Fader vår på holländska, engelska, franska, engelska (igen!), tyska, spanska och svenska. Boken har 16 sidor och är 5 x 6 millimeter stor! Foto: Kenneth M Linton.

Variationen i ämnesval reflekterar Herbert Blomstedts djupa bildning och vetgirighet. Han ger ett exempel:

– Jag hittade en liten volym från 1756 av Johan Wallerius. Boken heter Tankar om verldenes, i synnerhet jordenes, danande och ändring. Wallerius var vår första professor i kemi men intresserade sig också för mineralogi, lantbruk, gödselämnen och mycket annat. Titeln visar att han inte trodde att världen var oföränderlig utan verkligen utvecklades. Och detta var 100 år före Darwin. Evolution intresserar mig.

Bredd i ämnesvalet. Johan Wallerius bok från 1756 om världens skapelse och utveckling tillsammans med en barnbok från senare delen av 1800-talet. Den har komplicerade utvikningsbilder med vackra scener i flera lager. Barnboken innehåller sagor och religiösa berättelser. Uppslaget handlar om Jesusbarnets födelse. Foto: Kenneth M Linton

Bredd i ämnesvalet. Johan Wallerius bok från 1756 om världens skapelse och utveckling tillsammans med en barnbok med komplicerade utvikningsbilder i flera lager från senare delen av 1800-talet. Barnboken innehåller sagor och religiösa berättelser. Uppslaget handlar om Jesusbarnets födelse. Foto: Kenneth M Linton

Valde Göteborg för donationen
– För mig känns det som jag kommit hem, sa Maestro Blomstedt vid överlämningsceremonin. Jag bodde 200 meter härifrån och här i närheten fanns min musiklärare.

Ingemar Henningsson, f d högskolerektor vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, är en av dem som har arbetat med projektet att föra samlingen till Göteborg.


2006 tog Herbert Blomstedt kontakt med Ingemar Henningsson och frågade om han trodde att universitetet var intresserat av Blomstedts bibliotek. Blomstedt ville gärna se Göteborg som donationsort tack vare kopplingen mellan universitet och musikhögskola samt stadens excellenta musikaliska infrastruktur.

Henningssson förklarar Blomstedts närhet till Göteborg så här:

– Han är född i USA, men växte upp på Vasagatan och fick fiol- och pianolektioner och tog studenten här i Göteborg. Runt 1970 gästföreläste han på musikvetenskapliga institutionen, och 1999 var han den förste hedersdoktor som Konstnärliga fakulteten utsåg.

– I början av 2000-talet var han med och planerade en masterutbildning i orkesterspel och lämnade då många goda idéer. Han har arbetat mycket tillsammans med Göteborgsymfonikerna och jag vet att musikerna där har visat honom stor uppskattning. Jag tror att han under åren har värdesatt kontakterna med Göteborg och att det gläder honom att vi ville och kunde ta emot donationen, säger Ingemar Henningsson.

– Samlingen är naturligtvis värdefull, men det är inte det som är det betydande i sammanhanget.
– Vi värderar inte samlingen i pengar utan i kommande forskning. Det unika med samlingen är helheten, inte de enskilda delarna, säger Agneta Olsson, överbibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet.

Chrönika Carionis – en bok med flera anknytningar till Göteborg. Foto: Kenneth M Linton.

Chrönika Carionis – en bok med flera anknytningar till Göteborg. Foto: Kenneth M Linton.

Denna volym av Chrönika Carionis har flera anknytningar till Göteborg. Boken trycktes av Amund Nilsson, den första boktryckaren i vår stad. Den är tryckt 1646 i Nyköping, några år innan han flyttade hit. Detta exemplar har tidigare tillhört Gustav Bernström, Göteborgs förnämsta boksamlare. Texten på titelsidanlyder:

Chrönika
CARIONIS
Ifrån werldens begynnelse / in til
Keysar Carl then femte.
Uppå thet Latiniske Språket författat / och
medh månge sköne Historier / theslijkes medh månge gamle
Konungarijkens / Nationers och Folks / såsom och någre förnemlige Bedriffters
Beskrifwelse / enkannerligen hwad sig uthi Gudz Församling och the werldslige regementen i
Grekeland / Romerske Rijket och then Tyske Nation / sig tilldragit hafwa / förmerat och
förbättrat / först aff
herrn PHILIPPO MELANTHONE,
Och sedan aff
Doctore CASPRO PEUCERO.
Men nu aff Tydske / in på wårt Swenske Tungomål uthtolkat
genom
ERICUM SCHRODERUM
Translator Regium
Är och så tilökte the fyra förnemlige och berömlige Keysares / Nemligen /
Carroli V. Ferdinand I. Maximilian II. Och Rudolphi II,Handlingar och Bedriffter /
Aff thet Latinske Språket förswenskade.

CUM GRATIA (Stora riksvapnet) ET PREVILEGIO
Nyköping
Tryckt hoos Amund Nilsson Grefwe / på hans egen
Typografia, Åhr 1649.

Ulrika Lundin, GU / Kenneth M Linton

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s